bookmark_borderimorgon bitti – 21 år senare

Imorgon bitti 21 år senare lever jag fortfarande (åtminstone tror jag det – det är ju planen) Imorgon bitti för 21 år sedan hittade jag dig min lilla Rasmus som blev 3,5 månad.

Jag kommer alltid att minnas dig både i livet och den där sista hemska morgonen. Den där morgonen som än idag kan trigga känslan i kroppen, minnesbilder, minnesscener. Idag blir jag inte rädd, idag är det kärleken till dig som tar över. Moderskärleken. Jag älskar dig till månen och tillbaka.

Rasmus 29 april 1998

bookmark_border9,5 veckor

Mio är nu 9,5 veckor. Vi får vänta 2,5 vecka till och kommer att delta på utställning med Valkyria innan dess.

Fick ett foto av Mio idag som var såå fint (se ovan)! Klurigt vad det är för färg på honom. Så spännande med denna kille eftersom vi har följt honom sedan dag 1. Hela tiden sedan han blev född har vi varit säkra att vi ska ha hem honom till oss. Sedan hände ju även Valkyria. Men vi är ändå säkra på att han hör hemma här. Mio kommer vi att försöka ha fertil till hans uppfödare har fått låna honom till någon av sina honor, om det går. Men det återstår ju att se. Lite mer komplicerat blev det ju genast när vi faktiskt tog in en hona i flocken. Zorro ska vi kastrera i juni när han är 6 månader hur som helst.

bookmark_borderPåskhelg

Det har varit påskhelg och jag undrar var alla påskfilmer tog vägen. Vi har dem i våra hyllor, men de brukar gå på tv under påskhelgen.

De tre katterna har varit föremål för fotografering och gos. De börjar smått mäta sig med varandra de båda yngsta medan Timo lite lugnt bara är lika ”lat” som vanligt och håller bara ett litet öga. Ingen mäter sig med honom! ???

bookmark_borderVeckan

Veckan som har gått har bestått av jobb, och fotografering av utvecklingsprocessen på katterna här hemma.

Det har fungerat otroligt bra första veckan och så här halvvägs in på andra veckan med Valkyria. Timo märker vi mer håller en observerande och omtänksam profil, medan Zorro har slutat använda Timo som surrugugatmappa mer och mer. Istället har han vunnit Valkyria som kompis. Vi har bestämt oss för att Valkyria helt enkelt får behålla sitt namn som finns i stamtavlan. Valkyria har förstått allt nytt här hemma, verkar ta stressen rimligt väl. Verkar också acceptera våra PeeWee-lådor med pellets istället för sand.

Valkyria är anmäld till båda dagarna på utställningen i Sandviken, Göransson arena 11-12 maj. Vi ska alltså låta henne ställas ut den helgen och därefter får vi se om det är ett intresse vi fastnar för. Känns nervöst och jag får försöka öva på att hålla nerverna i styr. Har fått låna lite burklädsel av min andra uppfödare, som har kvar en del sedan hennes tid i utställningarnas värld. Zorro kommer vi inte att ställa och Mio är inte ens leveransklar då. De skulle ställas som huskatter om vi bestämmer oss för det, men jag tror att det räcker med en utställningskatt.

bookmark_borderEn liten tuff brud

Tuff brud i Lyxförpackning

Valkyria är på 3.e dygnet hemma hos oss. Hon verkar tuff och håller de båda killarna på sträckbänken lite och de är snälla och inväntar. Zorro försöker få igång lite bus men hon är inte ännu på det humöret. Tar lite tid. Allt som allt fungerar det väldigt bra här hemma. Hon verkar älska människor, så det blir en del gooos.

bookmark_borderS*Vallhovstassens valkyria

Imorgon kväll (sannolikt) kommer en ny familjemedlem hem till oss!

S*Vallhovstassens Valkyria flyttar hem till oss. Jag satsar lite på mitt eget intresse nu. Något som kan ge återhämtning och myspys i min hemmavardag. Det är roligt med katter (djur överhuvud taget) och deras samspel med oss människor, men även mellan varandra. Deras förmåga att vara bara här och nu är inspirerande. På sikt kan det även komma att ge en utökad umgängeskrets (genom att jag kommer att åka på utställningar och träffa andra människor som älskar katter).

bookmark_borderRagdoll

Jag har varit och tittat på en Ragdollflicka vid namn Valkyria. Jag och familjen har bestämt oss för att faktiskt köp< henne också. Det blir tre nytillskott inom loppet av en kortare tid. Men jag har ändå valt att göra så. Ser fram emot att få uppleva en renrasig Ragdoll och möta människor inom den världen. Jag tror jag vill testa att ställa ut henne någon/några gånger. Hur det sedan går är en annan sak för viktigast av allt blir att hon är en del av familjen både med oss människor och med sina kattkompisar.